All rights reserved - Design by Xara/Lars-Owe Göthe
Handkraftsprutorna Under 1600-talets senare hälft införskaffades tre olika, mer eller mindre funk- tionsdugliga handkraftsprutor vilka försvann i början och mitten av 1700-talet. En mer långlivad spruta, av koppar, levererades 1694 och var i bruk till 1839. År 1668 levererade stadens hantverkare en så kallad vindspruta och 1819/20 levererade de den lilla slangsprutan No 2 medan man redan 1704 inköpte den stora slangsprutan No 1 från Stockholm. Alla tre togs ur bruk 1839. År 1840 levererades en handkraftsprutan som hade vattenbehållare i järnplåt. Det fanns då redan, från samma tid, en annan handkraftspruta, också den för par- hästar, och minst två handkraftsprutor av kärrtyp. De var från ca 1830. Handkraftsprutan var en pump som placerats i ett vattenkar av trä eller järn- plåt. De första handkraftsprutorna matades med vatten från ämbar/-spannar i läder som fylldes vid lämpligt vattenhål och sedan skickades till sprutan av upp mot hundratalet män som bildade kedjor. När ämba- ret var tömt skulle det fraktas tillbaka till vattenhålet av lika många händer. Även pumpen krävde stort manskap och den skulle placeras så nära elden som möjligt för att inte vattenstrålen skulle tappa trycket. De första pumparna hade ingen egentlig sugförmåga och det var därför man måste tillföra pumpen vatten. I mit- ten av 1800-talet togs det fram särskilda sugverk (upp- fordringsverk) med vilka man kunde pumpa upp vattnet från vattenhålet och pumpa det vidare till sprutan. Mal- mö skaffade 1868 en transportvagn vilken man lastade en handkraftspruta och ett sugverk på, vilka bröstades av på brandplatsen. De rullades till sina uppställnings- platser på egna hjul. Sprutekipaget, vilket hade tillver- kats av Stenbergs Söner, fanns med till 1903 då det av- yttrades. De sista åren hade dock utrustningen inte an- vänts. En sådan handkraftspruta finns bevarad i Lund och kan ses i brandstationen där. Den sista handkraftsprutan i Malmö levererades 1894 av H J Ohlssons Söner & Eftr. i Malmö. Dessförinnan hade de första ångsprutorna ankaffats. Slangarna  De första slangarna var tillverkade i läderremsor som syddes ihop till lagom stora slanglängder. Så småningom övergick man till linneväv i slangarna och man började använda så kallade ögonblickskopp- lingar. Redskaps- och materielvagnarna Förutom handkraftsprutan användes diverse redskapsvagnar för att transportera vattenämbaren men också vattenkar för att kunna medföra vatten till brandplatsen. Tre stycken vattenkärror inköptes av Stenbergs Söner 1867 och dessa var med till ca 1899. Vattenka- ren blev så småningom tankar och man körde de två vattenvag- narna från 1899 i skytteltrafik mellan vattentagen och brandplat- sen. Även stegar, brandhakar och annan materiel framfördes på red- skapsvagnar men hade ursprungligen burits till platsen. 1893 leve- rerades en redskapsvagn. När brandbilarna kom byggdes vattenvag- narna om för att kunna bogseras efter dessa. Ångsprutorna och kolsyrgassprutan Malmö fick den första ångsprutan 1875. Den var tillverkad av Shand Mason & Co i London och kallades senare för lilla ång- sprutan. Den fanns med till 1906. År 1881 beställdes den stora ångsprutan hos Ljusne Mekaniska Verkstad vilka hade leverans- problem och lyckades inte leverera förrän 1883. Den sprutan var med till 1907 efter att ha blivit modifierad 1905. Till sprutan köptes en materielvagn/trossvagn av samma tillverkare. Vagnen trans- porterade ved och stenkol till sprutan och en mängd slangrullar fanns med. Vagnen fasades ut 1903. 1904 köptes ångsprutan No 5 och 1906 inköptes ångsprutan No 7A från Ludwigsbergs Mekaniska Verkstad. I samband med sammanslagningen med Limhamn till- kom ytterligare några No 7A, bland annat från Cementfabriken. Stegarna De första stegarna var av enklare slag och fanns i olika storlekar. De bars eller lastades på vagnar/kärror för transport till brandplatsen. Så småningom försågs stegtopparna på en del stegar med en smidd hake med vilken stegen kunde hakas fast över en kant eller i en fönsteröppning. Man kunde därmed klättra på fasaden och komma upp betydligt högre än tidigare. Stegtypen, så kallad hakstege, fanns med in i mitten av 1900-talet men plockades sedan bort på grund av olycksriskerna. Efterhand som byggnader blev högre ställdes det krav på längre stegar och till sist fick man dela på dem för att de skulle kunna hanteras på ett smidigt sätt. Till en början förlängdes stegen genom att flera stegdelar monterades i varan- dra, så kallade skarvstegar. Dessa stegar blev väldigt tunga att resa och snart såg de första utskjutsstegarna dagens ljus. Dessa manövrerades med linor och när de blev riktigt tunga försågs de med ett hjulpar för att de lättare skul- le kunna transporteras. Man hakade dem efter en vagn som drogs av häst. När 12 meter blev 16 meter, 20 meter och senare 24 meter tillkom en särskild förställare, en enaxlig vagn med kuskbock.  I denna hängdes stegen under transport.   Kolsyregasstegen var från början monterad på en eldriven bil vilken ganska snart visade sig oförmögen att ta sig uppför Malmös inte alltför branta backar. Bilen skickades tillbaka till tillverkaren i Tyskland men en liknande stege som monterats på en vagn för att kopplas till hästar, anskaffades i stället. Denna stege kunde höjas och sänkas samt hissas och halas manuellt men också med hjälp av kolsyregas från stora tuber. Den kunde dessutom vridas i sidled och kan väl sägas vara föregångaren till maskinstegens utförande. Den var 24 meter.
Handkraftspruta från 1876. Kar i trä. Har tillhört Hyllie/Limhamns brandkår. Bild från 1903. Finns idag i Malmö Museers förråd. Limhamns Museiförenings bildarkiv.
Handkraftspruta från 1840. Kar i järnplåt. Till- kopplad vattenkärra. Slopad 1874/75. Finns idag i Malmö Museers förråd. Malmö Brandkårs bild- arkiv.
Handkraftspruta från 1868. Kar i järnplåt, med värmeugn. Separat sugverk (främre kärran). Transportvagn. Avyttrad 1903. Malmö Brandkårs bildarkiv.
Handkraftspruta från 1894. Malmös sista. Malmö Brandkårs bildarkiv.
Lilla redskapsvagnen från 1893. Malmö Brandkårs bildarkiv.
Lilla ångsprutan från 1875, Malmös första. Foto: Hilma Rude /Malmö Brandkårs bildarkiv.
Stora ångsprutan från 1883. Bilden tagen efter 1900. Malmö Brandkårs bildarkiv.
Mekanisk stege, 24 m. Bilden tagen 1900. Malmö Brandkårs bildarkiv.
Kolsyrgasstegen, 24 m, kopplad till hästar. Levererad 1906. Malmö Brandkårs bildarkiv.
Ångspruta från början av 1900-talet. Malmö Brandkårs bildarkiv.
Kolsyrgassprutan från 1901. Foto: Hilma Rude /Malmö Brandkårs bildarkiv.
Materialvagn/trossvagn till Stora ångsprutan från 1883. Malmö Brandkårs bildarkiv.
Övning år 1900. Från vänster: Vattenvagn från 1883, lilla ångsprutan från 1875 och kolsyrgassprutan från 1901. Malmö Brandkårs bildarkiv.
Handkraftspruta av kärrtyp, från ca 1830. Minst två fanns, vilka idag finns i Malmö Museers förråd. Malmö Brandkårs bildarkiv.
Handkraftspruta från ca 1840. Fanns med i brand- kårens 50-årskortege 1944. Från Malmö Stads Brandväsende av Nils Djurklou 1914.
Brand i Elinelundsgården den 10 april 1928. Till vänster och i mitten: Vattenvagnar från 1883 som anpassats till att bogseras efter brandbil. Vagnen i mitten bär brand- bilens, i detta fall bil 7´s registreringsnummer M5973 baktill. Foto: Eric Jeppsson. Ur Limhamns Museiförenings bildarkiv.
Pannskylt på ångspruta No 7 från Limhamn
De första brandredskapen bars, släpades på släde eller framfördes på hjul av manskapet. Så småningom togs hästens resurser i anspråk men så sent som i början av 1900-talet tillverkades ångsprutor som fram- fördes av manskapet. Hästarna har sin egen historia och har därför fått en egen rubrik. Motordrivna for- don anskaffades i mitten av 1910-talet. Vi bortser då från stegbilen från 1905 som var ett totalt misslyck- ande. Brandkåren har haft ca 360 motorfordon fram till 1994. Färdtjänstfordon användes till en början även inom brandförsvaret varför dessa tas med under Motordrivna fordon i leveransordning. Ambulan- serna har en egen sida. Båtar för brandsläckning och räddning fanns redan i slutet av 1800-talet. På slu- tet fanns det bara några mindre räddningsbåtar.
De kommunala vagnarna
Polisvagnen från 1903. Foto: Malmö Brandkårs bildarkiv. Kördes på uppdrag av poliskammaren efter en för vart år fastställd taxa. Ytterligare en vagn anskaffades men bara som ersättare. När polisväsendet motoriserades stod också de första transportbilarna, en Essex -18 från 1922 och senare en Volvo, hos brandkåren.
Djurtransportvagnen från 1903. Foto: Malmö Brandkårs bildarkiv. Brandkåren transporterade sjuka och avlidna djur på uppdrag av kommunen. Senare togs sysslorna över av skjuts- stallet och renhållningsverket. Trots detta fick vagnen efterträdare när brandkåren motoriserades. Först en djurtransportbil, sedan en box på räddningsbilen och slutligen återigen en transportvagn, nu att koppla efter bil.
Sjuktransportvagnen från 1903.  Foto: Malmö Brandkårs bildarkiv. Brandkåren fick 1903 uppdraget att för hälsovårdsnämndens räkning utföra trans- porter av sjuka och skadade. Förutom denna vagn fick också Malmö brandkår en gul transportvagn som Hälsovårdsnämnden fått ur drottning Sophias fond 1900. De båda vagnarna delade på körslorna från 1907. Vagnen ovan har tidigare visats i Vagnmuseet men finns nu bevarad i Malmö Museers förråd. Även den gula vag- nen finns i förrådet.
Handmanövrerad ångspruta Ludwigsberg No 7
Stora ångsprutan från 1883 har ta- gits i bruk vid en brand i Rosengår- den den 8/2 1911. Ur Malmö Brand- kårs arkiv.
Maskinskylt på ångspruta 7A från Lim- hamns brandstation. Sprutan finns 2013 på Teknik & Sjöfartsmuseet. Foto: Lars-Owe Göthe.
Handkraftsprutan från ca 1840 deltar i jubile- umskortegen 1944 då Malmö Brandkår firade 50 år. Foto: Malmö Brandkårs bildarkiv.
Fordonen
Källor Malmö Brandkår 100 år Red. Jan Sjökvist 1994 Malmö i lågornas rov (1200 - 1893) Richard Nilsson 1994 Från brandvakt till rökdykare - Malmö Stads Brandkår 50 år Sven Sönnerberg 1944 Malmö Stads Brandväsen - Förr och nu Bror Cederström 1903 Årsberättelser långt tillbaka
Malmö Stad
Brandförsvaret Ambulansen Färdtjänsten Brandstationerna Hästarna Motordrivna fordon Båtar Kommunen Brandförsvaret Ambulansen Färdtjänsten Brandstationerna Hästarna Båtar Kommunen Motordrivna fordon
Nedan. Kolsyrestege och kolsyrespruta 1913, året innan första brandautomobilen togs i bruk. Malmö brandkårs bildarkiv.
Museiverksamheten Genvägar Genvägar Museiverksamheten Hem Hem