Plock ur Liggaren...
Frivilliga brandkårer inom Eslövs nuvarande kommun 1940   Billinge frivilliga brandkår 1914/1922 - 1979 Bosarps frivilliga brandkår 1915 - 1969 Frivilliga brandkåren för Marieholm med omnejd 1895 Frivilliga brandkåren i Stehag 1923 - 1965 Gårdstånga Nygård frivilliga brandkår 1914 - 1979 Harlösa frivilliga brandkår 1913 - 1979 Hurva frivilliga brandkår 1913 - 1979 Kungshults frivilliga brandkår 1916 - 1954 Löberöds frivilliga brandkår 1932 - 1970 Östra Karabys frivilliga brandkår 1914 - 1950 Östra Strö frivilliga brandkår 1916 - 1952 Industribrandkårer inom Eslövs nuvarande kommun 1940   Stockamöllan AB:s brandkår 1925 - 1969 (?) Örtofta sockerbruks brandkår 1921 - Marieholms Yllefabriks brandkår 1918 - 19??
Frivilliga Brandkåren för Marie- holm med omnejd vid Brandöv- ning den 19 maj 1901.  Fotografi hos Marieholms brandkår.
All rights reserved - Design by Xara/Lars-Owe Göthe
Eslövs kommun   1100-talet var tiden då sockenindelningen började. Stehag, Östra Strö, Västra Sallerup, Östra Karaby o.s.v. Ca 1145 omnämndes ortsnamnet Eslöv för första gången i skrift. 1201 omnämndes Sallerup för första gången i skrift. 1811 genomfördes enskifte i Västra Sallerups by. 1821 genomfördes enskifte i Eslövs by. 1850 beslutades att Västra Sallerups socken skulle ha fem skolor: Sockenskolan i Västra Sallerups by samt byskolorna i Eslöv, Nöbbelöv, Ellinge och Stora Kast- berga. 1862 inrättades Östra Strö socken som landskommun liksom Skarhults storkom- mun med byarna Bältinge, Hunsäng och Skarhult. 1875 blev Eslöv köping genom att en del av Västra Sallerups socken bröts sig ur och gick ihop med Eslöv. 1894 bildades resterande Västra Sallerup municipalsamhälle vilket ringade in Eslöv. Municipalsamhällets kommunalhus förlades till Rundelsgatan och inrymde adminis-tration, brandkår och polis. 1895, den 7 maj, uppstod en stadsbrand som startade i låga trähus (där Domus senare placerades) och spred sig västerut. Eslövs by (låg vid korsningen Rem- marslövsvägen - Västergatan) fattade eld och totalförstördes. 1909 inkorporerades Västra Sallerups municipalsamhälle med Eslövs köping. 1911 blev Eslöv stad. 1912 inkorporerades Ellinge Sjöhus från Bor- lunda socken med Eslöv. 1940 förenades delar av Västra Sallerups soc- ken med staden Eslöv. 1950 gick landskommunen Västra Sallerup samman med Eslöv liksom delar av Trollenäs och Borlunda landskommuner. 1952 bildade Borlunda, Gårdstånga, Holmby, Skarhult, Skeglinge och Östra Strö tillsam- mans Skarhults storkommun. Remmarslövs landskommun gick in i Harrie landskommun medan delar av Borlunda, Trollenäs och Väst- ra Sallerup förenades med Eslöv. 1967 förenades Bosarps landskommun, Ste- hag, resterande Trollenäs och Västra Strö med Eslöv. 1969 upplöses landskommunerna Harrie, Sno- geröd och Röstånga och Remmarslöv, Örtofta och resterande Västra Sallerup gick till Eslöv och resten till Svalöv. Snogeröd lämnade Hur- va till Eslöv och resten till Höör medan Röstån- ga släppte Billinge till Eslöv och resten till Svalöv. 1971 förenades slutligen Löberöd och Harlösa, Skarhult och Östra Strö samt merparten av Marieholm landskommun med Eslöv. Torrlösa från Marieholm gick till Svalöv.
Källor Eslövs kommuns hemsida Egen forskning i arkiv Samtal med anställda och tidigare anställda
Brandfordon Brandstationerna
Handkraftspruta i bruk hos Es- lövs brandkår 1898 - 1920. Foto: Lars-Owe Göthe.
Motordriven spruta från 19?? för Stehags frivilliga brandkår. Foto: Lars-Owe Göthe.
Brandstationerna Brandfordon
Eslövs brandförsvar   1894 Västra Sallerup municipalsamhälle bildades vilket ringade in Eslöv. Municipalsamhällets kommunalhus förlades till Rundelsgatan och inrymde administration, brandkår och polis. 1895 Den 7 maj uppstod en stadsbrand som startade i låga trähus och spred sig västerut. Eslövs by fattade eld och to- talförstördes. 1900 Brandkåren lämnade Rundelsgatan och flyttade in i en egen brandstation i hörnet Villavägen - Södergatan. Här hu- serade man till 1957. 1910 Eslöfs Köpings Borgarbrandkår bildades. 1911 Eslöv blev stad. 1920 Eslövs brandkår fick den första bilen. 1925 Brandkåren omorganiserades till yrkeskår och blev Eslövs stads brandkår. 1949 Förslag antogs av stadsfullmäktige om byggande av en ny brandstation vid Gröna torg. Stationen invigdes 1957, åtta år efter beslut! 1950 Östra Karabys frivilliga brandkår upplöstes. 1952 Östra Ströö frivilliga brandkår upplöstes. 1954 Kungshults frivilliga brandkår i Skarhult upplöstes. 1958 Två ambulanser placerades på brandstationen. 1967 Stehags och Bosarps frivilliga brandkårer (bildade 1923 respektive 1915) i Bosarps kommun gick in i Eslöv. De blev deltidskår respektive brandvärn. 1969 Billinge frivilliga brandkår (bildad 1914) från Röstånga kommun och Hurva frivilliga brandkår (bildad 1913) från Snogeröds kommun gick in i Eslöv och blev brandvärn. Bosarps frivilliga brandkår upplöstes. 1970 Eslövs Brandförsvar bildades. 1971 Löberöds och Harlösas frivilliga brandkårer (bildade 1932 respektive 1913) gick in i Eslöv. De blev deltidskår res- pektive brandvärn. Frivilliga brandkåren för Marieholm med omnejd (bildad 1895) gick in i Eslöv. Den blev deltidskår och senare brandvärn. 1979 Brandvärnet i Billinge upplöstes. Brandvärnen i Harlösa, Hurva och Gårdstånga Nygård upplöstes. 1985 Eslövs brandförsvar firade 75 år. 1987 Eslövs brandförsvar blev Eslövs Räddningstjänst. 1994 Ambulanserna övergick i privat regi men stannade kvar på stationen. 1996 Stehags och Marieholms deltidskårer upplöstes. Marieholm återuppstod som frivillig brandkår.  1998 Räddningstjänstförbun- det Mellanskåne bilda- des med Höör och Hör- by. 2003 Räddningstjänstförbun- det upplöstes.   2005 Räddningstjänsten Syd bildades med Burlöv, Kävlinge, Lund och Malmö.
Sprutmönstring på Stora Torg omkring 1900. Ca 200 man finns med på bilden. Främst står sprutorna, av vilka flera finns bevarade. I bakre leden finns ett flertal hästekipage med vattentunnor. Foto ur Föjers arkiv.
Ambulanser Ambulanser Museiverksamheten Genvägar Genvägar Museiverksamheten Hem Hem