malmo

Malmö i lågornas rov (1200 - 1893) av Richard Nilsson 1994 Från brandvakt till rökdykare - Malmö Stads Brandkår 50 år av Sven Sönnerberg 1944 Malmö Stads Brandväsen Förr och nu av Bror Cederström 1903 Årsberättelser långt tillbaka Malmö Brandkårs Museiförenings bildarkiv Kända och okända foto- grafer Egen forskning bl a i Lands- och Stadsarkiv “Bollplank” www.wikipedia.se Gator i Malmö Birgit Bender Malmö Stadsarkiv 1999 Oxie Härads Hem- bygdsförenings års- bok 2013 Sammandrag av P-Å Holmbergs byavandring i Lockarp 2013

Malmö kommun Från att på tidigt 1100-tal ha varit en bondby vid nuvarande Pildammar-na och senare ett fiskeläge vid Öresund, har Malmö utvecklats till sjö-farts-, industri-, stapel-, handels- och kunskapsstad. Med jämna mel-lanrum har dock utvecklingen bromsats upp genom krig, pest och and-ra olyckor. På grund av sitt läge vid Öresund blev staden befäst, först mot havet, senare också mot landsidan. Stadsprivilegierna lät dock vänta på sig och inte förrän 1437 fick sta- den dess vapenbrev av Erik av Pommern. Vapnet, en Grip i rött och vitt, finns fortfarande, om än i moderniserad form. Under 1600-talet, efter Skånes förening med Sverige, gjordes staden till en fästning. Den gamla tegelmuren mot havet revs delvis och ersat- tes med ett stort antal bastioner. Läs mer under Kort översikt i högra kolumnen. Efterhand som staden växte ökade behovet av nya arealer. Kranskom- munerna kom närmare och sammanslagningar var ofrånkomliga. Här följer en förteckning över de landskommuner etc. som vid olika tillfällen inkorporerades med Malmö. Detta ställde stadens brandväsende inför ny utmaningar. Orter som genom åren har gått samman med Malmö Västra Skrävlinge blev landskommun 1863. 1911 inlämmades kom- munen i Malmö kommun. 1911-1927 fanns spruthus vid kyrkan. Sofielund blev municipalsamhälle 1896 (kallades då Sofielundshu- sen) och inlämmades i Malmö kommun 1911. Spruthus fanns antagli- gen, men med okänd placering. Limhamn blev municipalsamhälle i Hyllie socken 1886. En del av Fo- sie kommun övergick till Limhamn 1901. 1906 bildades Limhamns kö- ping i vilken Hyllie kommun inlämmades. 1915-1916 inkorporerades Limhamn med Malmö kommun. Hyllie socken blev församling/landskommun 1863. Vid kyrkan i Hyllie by fanns ett skjul för kyrkans spruta 1852 - ca 1893. Ett spruthus inrät- tades 1876 på Strandmarken nr 26, vid nuvarande hörnet Tegnérgatan - Gamla gatan (före 1915 Rundelsgatan och dessförinnan Bruksvä- gen). Ny brandstation, vid nuvarande Idrottsgatan (ÖstraHamngatan) /Limhamnsvägen (Öresundsgatan), invigdes 1901 och ersattes 1995 av Hyllie brandstation vid Annetorpsvägen. Mellan 1916 och 1927 fanns ett spruthus i en mindre byggnad intill Hyllie skola. Byggnaden finns kvar 2017. Fosie landskommun bildades 1863. En del gick till Limhamns köping 1906. 1919 bildades Fosie municipalsamhälle med Kulladals stations- samhälle och ett mindre område från Hindby. 1931 inlämmades Fosie i Malmö kommun. Det är okänt om det fanns något brandväsen/sprut- hus i Fosie kommun. Husie landskommun bildades 1863. Den inkorporerades med Malmö kommun 1935. Något organiserat brandväsen och spruthus före 1935 är inte känt men spruta kan ha funnits vid kyrkan. Södra Sallerups landskommun bildades 1863. Kommunen inkorpore- rades med Malmö 1952. Något organiserat brandväsen och spruthus före 1952 är inte känt men spruta kan ha funnits vid kyrkan. Oxie storkommun bildades 1952 av Oxie landskommun (1863 - 1951), Glostorps landskommun (1863 - 1951) och Lockarps landskommun (1863 - 1951). Storkommunen inkorporerades med Malmö kommun 1967. I Oxie fanns brandstation för ett fordon, när sammanslagningen ägde rum. Huruvida Glostorp hade eget brandväsenden och spruthus är osäkert men i så fall fanns spruthus sannolikt i anslutning till kyrkan. I Lockarp stod en brandspruta i bårhuset. Enligt en uppgiftslämnare P-Å Holmberg fanns där en frivillig brandkår. Gården Lockarp 28:2 höll två kraftiga ardennerhästar för anspänning till brandsprutan. Bunkeflo storkommun bildades 1952 av landskommunerna Bunkeflo, V. Klagstorp och Tygelsjö. Storkommunen inkorporerades med Malmö kommun 1971. Brandstationer fanns i Bunkeflo och Tygelsjö varav den sistnämnda övertogs av Malmö Brand- kår. Bunkeflo hade dessförinnan en spruta stående tillsammans med kyr- kans likvagn i byggnad intill kyrkan. Malmö kommun 1974

Det äldsta Malmö, som år 1116 första gång- en förekom i historien, låg invid nuvarande Pildammarna och var en bondby omgiven av täppor, åkrar och betesmarker. Under 1200-talet började innevånarna flytta ner mot havet där fiskeläget Skvalperup vuxit upp på grund av det rikliga sillbestån- det i Öresund. En brandskattning av Malmö 1318 skyndade på stadens förflyttning och året därpå, 1319, anses vara stadens grundläggningsår. De båda samhällena kallades för Öfvre och Nedre Malmöghe. Dessa benämningar för- svann i mitten av 1400-talet. Samtidigt be- fästes staden med murar åt sjösidan och anläggandet av slottet, fästningen som vi nu kallar Malmöhus slott. Malmö började nu bli en betydande handels- plats men utvecklingen hölls tillbaka till följd av långvarigt krig. I början av 1500-talet befästes även landsidan men under andra halvan började välståndet sjunka på grund av avtagande sillfiske, pestens härjningar och stora krigsbördor. År 1617 stod många hus öde och invånaran- talet reducerades ytterligare. 1681 hemsök- te staden av en större eldsvåda. 1712 åter- kom pesten och stadens ekonomi sjönk drastiskt. Hälften av stadens hus stod öde till följd av att folket dött. 1715 ägde staden inga fartyg och hade upphört som handels- stad. Så småningom, när fred inträtt i landet, bör- jade man anlägga fabriker för att få igång samhället igen. Det dröjde dock till 1775 in- nan det började vända. Då började man an- lägga en ändamålsenlig hamn vilken satte ny fart på staden. Under andra hälften av 1800-talet hade folk- mängden stadigt ökat och välståndet ökade i takt med högt uppdriven handel och industri.

1394 25 juli brändes västra delen av Malmö stad av tyska sjörövare. 1420 Förstördes tornet på S:t Petri kyrka av åskeld. 1529 Brann den 1434 uppförda s.k. Myntgår- den ned till grunden. 1560 Spiran brann av efter åskeld i S:t Petri kyrka. 1587-88 Anlades “Kilden” dvs nuvarande lilla Pildammen, samt stadens äldsta vat- tenledning, en träränna mellan Kilden och innerstaden. 1681 10 och 11 oktober härjade “den store Ildebrand” staden.

1724 14 mars brann gårdarna på västra sidan av Stortorget ner. 1829 28 augusti brann Kockums Tobaksfabrik ner. 1842 Stadsdelen Södervärn härjades av en större eldsvåda. 1863 18 juni brann flera hus i stadsdelen Öster- värn ner. 1863 Anlades stadens vattenledning vid Pildam- marna. 1866 14 december förstördes största delen av Statens Jernvägars stationshus av eldsvåda. 1867 Togs vattenreservoaren på Stortorget bort. 1870 4 september brann västra och södra flyg- larna av Malmöhus slott ner.

1875 7 november användes för första gången ångsprutan, i samband med stor eldsvåda i Kockums Mekaniska Verkstad vid Davids- hall. 1881 20 maj brann Malmö teater ner. 1896 5 januari brann Arlöfs sockerfabrik ner. 1899 5 maj brann Odd-Fellowhuset vid Stortorget ner. 1904 7 september uppstod stor takbrand i bygg- nadskomplexet Valhalla. 1906 7 november uppstod stor eldsvåda på Koc- kums varf. 1908 15 januari brann Konstgödningsfabriken i Östra hamnområdet ner.

1909 13 juli brann upplagstomter i Västra hamn- området. 1910 14 juni brann upplagstomter i Västra hamn- området. 1911 11 maj brann upplagstomter i Västra hamn- området. 1911 11 juni uppstod stor takbrand i sexvånings- huset Rönneholmsvägen 6. 1911 10 augusti inträffade stor eldsvåda i Manu- faktur AB. 1912 3 januari inträffade stor takbrand på Drott- ningtorget 4. 1912 18 juli brann upplagstomter i Västra hamn- området.

Anmärkningsvärda årtal enligt brandchef Nils Djurklou 1913

Vasa - Malmös vänort Malmö Stad skänkte en brandbil, bogserbara motorsprutor och brandsläckningsmateriel till Vasa i Finland 1941 när staden utsattes för massiva flygbombningar. Det finns en pdf-fil som bland annat beskriver detta samt visar bilder på den brandbil som faktiskt finns än idag (2013), i kördugligt skick. All utrustning från tiden som brandbil är dock bortplockad.

Klicka här!

Länk Malmös motorfordon från 1914

Länk Malmös manuella och hästanspända utrustning

Länk Malmös spruthus, brandhus och brandstationer

Länk Malmö brandväsen 1200 - 2005

Länk Malmös övningshus och övningsplatser