lund

Från inventeringen i Vallkärra den 20 mars 1944 kan vi läsa: Brandbilar: 1 st Volvo 1932 60 hk Bogserbara/bärbara sprutor: 1 st Albin 800 1940? 800 l/min 1 st större handkraftspruta i fullgott skick 1 st pytsspruta - skum 1 st Kolsyresnösläckare Brandstation i tegel med slangtorn 1 dubbelport Personal 2+9 man i ordinarie styrka 3 man i reserv 8 man i krigsstyrka Från inventeringen i Veberöd den 20 mars 1945 kan vi läsa: Brandbilar: 1 st Ford 1931 40 hk Bogserbara/bärbara sprutor: 1 st Henrikssons 1925 1200 l/min 1 st Albin 800 1941 800 l/min 1 st API 110 1944 1500 l/min 1 st pytsspruta - skum 1 st kemisk vätskesläckare Brandstation i tegel med slangtorn 9 m bred, 12 m djup, 1 par portar Personal 2+10 man i ordinarie styrka ingen i reserv 20 man i krigsstyrka Från inventeringen i Revinge- Silvåkra den 1 mars 1944 kan vi läsa: Brandbilar: 1 st Nash Bogserbara/bärbara sprutor: 1 st Albin 800 900 l/min Brandstation i tegel med slangtorn 6 m bred, 10 m djup, 1 port Personal 2+15 man i ordinarie styrka ingen i reserv 8 man i krigsstyrka

Lunds kommun Staden Lund grundades år 900. Vid årsskiftet 1103/1104 upphöjdes staden till Nor- dens ärkebiskopssäte. Under medeltiden var Lund ett kyrkligt centrum med tjugosju kyrkor och kloster. 1145 invigdes domkyrkan. Redan 1134 hade staden försetts med mur och vall. Häftiga bränder rasade 1172, 1234, 1263 och 1287. 1703 (fem hus på Gråbrödersgatan) och 1711 härjade bränder och 1712-13 böld- pest. Det fanns ca 1100 innevånare i Lund. 1700-talet innebar också att en del före- tag etablerades, bland annat ett färgeri och ett boktryckeri. 1856 öppnades järnvägen Lund - Malmö. Stationen invigdes tre år senare. 1863 fick gatorna belysning genom att Gasverket inrättades. Mellan 1863 och 1974 växte Lund genom olika kommunsammanläggningar. S:t Peters Kloster kommun (1863 - 1913) gick in i Lunds stad 1914. Lunds Landsförsamling/socken kommun (1863 - 1943) gick in i Lunds stad 1944. Stora Råby kommun (1863 - 1951) gick in i Lunds stad 1952. Torns kommun (1952 -1966) bestod av kommunerna Håstad (1863 - 1951), Igelösa och Odarslöv (1863 - 1951), Norra Nöbbelöv (1863 - 1951), Stångby (1863 - 1951), Vallkärra (1863 - 1951) och Västra Hoby (1863 - 1951). Torn gick in i Lunds stad 1967. Lunds stad blev Lunds kommun 1971. Dalby kommun (1952 - 1973) bestod av kommunerna Bonderup (1863 - 1951), Dalby (1863 - 1951), Torna Hällestad (1863 - 1951) och Dalby municipalsamhälle (1942 - 1954). Dalby gick in i Lunds kommun 1974. Genarps kommun (1952 - 1973) bestod av kommunerna Genarp (1863 - 1951), Gödelöv (1863 - 1951) och Lyngby (1863 - 1951). Genarp gick in i Lunds kommun 1974. Södra Sandbys kommun (1952 - 1973) bestod av Södra Sandby (1863 - 1951), Hardeberga (1863 - 1951) och Revinge (1863 - 1951). Södra Sandby gick in i Lunds kommun 1974. Veberöds kommun (1952 - 1973) bestod av Veberöd (municipalsamhälle 1919 - 1957), Silvåkra (1863 - 1951), Veberöd (1863 - 1951) och Vomb (1863 - 1951). Veberöd gick in i Lunds kommun 1974.

5 ½” slangspruta med “Wärme- ugn” och sugverk för “sjelfnäring” 1869/1870. Finns idag på Lunds brandstation. Foto: Lars-Owe Göthe.

Ångspruta av Granells Patent, tillver- kad av Ludwigsbergs Mekaniska Verkstad år 1896. Finns idag på Lunds brandstation. Foto: Lars-Owe Göthe

Källor Lunds brandförsvar 1992 av Pia Svensson-Bengtsson Lunds historia från Lunds kommuns hemsida Egen efterforskning i arkiv och litteratur.

Under krigsåren genomfördes inventeringar av bland annat landsbygdsbrandkårernas ma- teriel, utrustning, förvaring och personal. Från inventeringen i Södra Sanby den 29 september 1944 kan vi läsa: Brandbilar: 1 st Ford V8 1934 75 hk motor. 1 st D.K.W 1938 personbil med 20 hk motor. Bogserbara/bärbara sprutor: 1 st Ruberg 1938 1500 l/min 1 st API 70 1940 500 l/min 2 st pytsspruta skum 2 st pulversläckare Brandstation i betong med slangtorn 9 m bred, 11 m djup, 2 por- tar Personal 1+14 man i ordinarie styrka 14 man i reservstyrka 14 man i krigsstyrka Från inventeringen i Dalby den 1 november 1944 kan vi läsa: Brandbilar: 1 st Chevrolet 1935 85 hk Bogserbara/bärbara sprutor: 1 st Chevrolet/Ruberg 1939 1300 l/m 1 st Renault Original 900 l/min 1 st större handkraftspruta i fullgott skick 1 st pytsspruta skum 1 st pulversläckare Brandstation i trä/eternit med slangtorn i eternit Vinkelbyggnad, 2 portar Personal 2+50 man i ordinarie styrka, ingen i reserv 20 man i krigsstyrka Från inventeringen i Genarp den 12 mars 1944 kan vi läsa: Brandbilar: 1 st Ford V8 1939 95 hk Bogserbara/bärbara sprutor: 1 st API 100 1931 1000 l/min 1 st Albin 800 1943 900 l/min 1 st större handkraftspruta i fullgott skick 1 st pytsspruta - skum Brandstation i tegel med slang- torn 1 par portar Personal 2+20 man i ordinarie styrka ingen i reserv 216 man i krigsstyrka

Lunds brandförsvar Under 1200-talet fanns både svenska och dan- ska stadslagar som innehöll bestämmelser om bland annat vakthållning i städerna, såväl dag- tid som nattetid. I Lund varade detta system fram till 1692. Det fungerade dåligt. Skåne hade från den danska tiden ett tidigare och mer utvecklat, både släckande och före- byggande brandskydd än i övriga Sverige. Fram till 1658 var vaktförhållandena ordnade på samma sätt som i de danska småstäderna och efter detta i överensstämmelse med rådan- de svenska förhållanden. I slutet av 1600-talet fick Lund en fast vaktor- ganisation vars kostnader täcktes av en sär- skild skatt, en s.k. brandskatt. 1695, den 14 september, stadfästes den första brandordningen för Lunds stad. Lund fick dess första brandspruta 1725. 1868 antog det nya kommunstyret dess första brandordning. Genom denna fick Lund för första gången “en väl fungerande brandkår”. I stadens fem spruthus skulle brand-kårens utrustning förvaras. 1878 var det så dags för en ny brandordning som inriktade sig på brandkårens vat- tenförsörjning. Brandkårsorganisationen skulle fortfarande grundas på medborgerlig plikt. 1880, 1884 och 1887 togs frågan upp om en fast organiserad brandkår men svaret blev detsamma varje gång från drätselkammare och stadsfullmäktige: Det behövdes ingen fast brandkår då “nyttan inte står i ekonomisk proportion till nuvarande organisation”. 1887 föreslogs att den perifera brandtelegrafen skulle införskaffas. 1900 uppläts en provisorisk brandstation i ridhuset i Kattesund. Två år senare ersat- tes den med en station på Drottensgatan. Där fanns man till 1929. 1900 anskaffades också den första (och enda) ångsprutan. Huruvida sprutan fördes fram med manskap eller av häst under de första åren, har inte kunnat fastställas. Kanske hyrde man in hästar. 1907 anskaffades de första, egna hästarna. 1908 organiserades en fast brandkår på militärisk fot. Detta är yrkesbrandkårens födelseår. 1929 levererades de tre första brandautomobilerna. De var byggda i Tidaholm. Samma år flyttade man in i den nybyggda brandstationen vid Kävlingevägen. 1944 krigsinventerades brandkårerna i Södra Sandby, Dalby, Genarp, Vallkärra, Veberöd och Revinge-Silvåkra. 1956 togs brandkårens första maskinstege i drift. 1959 påbörjades installationen av hjälptelefoner runt om i staden. 1963/64 togs en ny- och tillbyggnad av brandstationen i drift. 1967 slogs Torns kommun samman med Lunds stad och Vallkärra brandkår minska- des till en reservkår som verkade fram till 1974. 1974 tillkom brandstyrkor från Dalby, Genarp, Revinge och Veberöd i samband med kommunsammanslagningar. 1992 organiserades brandkåren om och Dalbystationen lades ner. Samtidigt lämnade man stationen vid Kävlingevägen för den nya brandstationen på Gastelyckan. 2005/2006 bildades Räddningstjänsten Syd av kommunerna Burlöv, Kävlinge, Eslöv, Lund och Malmö. 2015 fick Genarpskåren en ny brandstation och man kunde lämna det gamla bussgaraget.