burlov

Burlövs kommun 1883 bestod socknen av byarna Arlöf, Burlöf, Sunnanå, Åkarp och Tågarp. Det fanns två kvarnar (Burlöfs och Kronotorps), två tegelbruk (Åkarps och Tågarps), ett sockerbruk (Arlöfs, ägt av Malmö Sockerfabriks Aktiebolaget) samt två jernvägsstationer (Arlöf och Åkarp) utmed stambanan Malmö - Lund. Sockerbolaget hade 1880 anskaffat en handkraftspruta för 8 man från Ljusne Mekaniska Verkstad. Finns idag på Malmö Museer, se bilden till höger. 1896 brann Sockerfabriken ner. 1903 anskaffade Burlöfs socken den första sprutan, en 12-mans handkraftspruta. Den placerades i ett skjul invid Burlövs gamla kyrka men ansågs stå för långt ifrån tätorten Arlöv.

Denna Alfa - Express handkraft- spruta med värmeanordning är märkt Åkarp. Har förvarats i käl- laren i Lunds brandstation under lång tid. Foto: Lars-Owe Göthe.

Burlövs Kommun

Källor Burlövs kommun, del 1 och 2 av Ingemar Ingers (1902-1983) Samtal med antällda och tidigare anställda vid brandförsvaret i Burlöv Egen efterforskning

Under krigsåren genomfördes inventeringar av bland annat de olika brandkårernas materiel, utrustning, förvaring och personal. Från inventeringen i Arlöv den 6 maj 1944 kan vi läsa: Brandbilar: 1 st Horch 1922 med 50 hk motor och 1000 l/min pump. 1 st Chevrolet 1939 med 90 hk motor och Rubergpump 1300 l/min Bogserbara/bärbara sprutor: 1 st API 120 1939 1800 l/min 2 st Albin 800 1943 800 l/min 3 st större handkraftsprutor Brandstation i tegel med slangtorn 15 m bred, 10 m djup, 2 portar Personal 2+21 i ordinarie styrka, 7 i reserv 20 man i krigsstyrka Från inventeringen i Åkarp den 14 oktober 1944 kan vi läsa: Brandbilar: 1 st Chevrolet 1937 Bogserbara/bärbara sprutor: 1 st Renault 1926 900 l/min 1 st Albin 1500 1940 1500 l/min 3 st större handkraftsprutor Brandstation i tegel med slangtorn 7 m bred, 8,5 m djup, 2 portar Personal 2+20 i ordinarie styrka, 50 i reserv 26 man i krigsstyrka

Burlövs brandförsvar Brandförsvaret i Burlövs kommun bildades året innan själva kommunbildningen 1960. Arlövs brandkår och Åkarps brandkår upphörde vid årsskiftet 1958/1959 och den nya organisationen var färdig lagom till den nya kommunens bildande. Åkarps brandkår lades ner och materielen avyttrades. Arlövs brandkår hade redan 1930 flyttat in i en ny brandstation på Nygtan som också blev det nya brandförsvarets högkvarter. Arlövs brandkår Brandkåren sattes upp 1913 sedan det började kännas för osäkert att bara förlita sig på ortens industribrandkårer (Sockerbolaget och Rössels Mekaniska Verkstad & Waggonfabrik). Sockerbolaget hade då, vid ett sammanträde den 22 augusti 1912, meddelat att man inte kunde garantera att deras spruta alltid kunde stå parat till ortens förfogande. Arlövs brandkår inköpte en 8-mans brandspruta med tillbehör för 1200 kr, 85 m slang för 125 kr och fyra stycken ögonblickskopplingar för 86 kr. Manskapet utgjordes av “ett par hundra man” fördelade på ett flertal avdelningar med många chefer. Övningar hölls på söndagarna. Brandordning för Arlövs municipalsammhälles brandkår 1913 bestämdes. Åkarps brandkår 1926 bildades Åkarps Frivilliga Brandkår vilken 1931 omändrades till Åkarps Borgarbrandkår. Den omfattade 20 man. Burlövs brandförsvar Brandförsvaret övertog Arlövs brandstation vid Nygatan och behöll den gamla kårens tillgångar. I samband med detta vidtogs en utbyggnad av brandstationen med bland annat utökning av vagnhallen med tre uppställningsplatser. Brandförsvaret utvecklades under åren. En egen ambulans köptes in, ett extra garage byggdes på tomten snett mittemot brandstationen och den gamla byggnaden utökades med enport. Nya, modernare fordon anskaffades och man började dessutom utföra färdtjänsttransporter. Den egna larmcentralen stängdes 1962 och larmhanteringen flyttades till Malmö Brandkår. 1980/81 anslöt man sig till LAC-Skåne, en länskommunikationscentral som senare blev SOS Alarm. Samarbetet med Malmö Brandkår utvecklades men resulterade aldrig i något samgående. Malmö Brandkår tog dock över ansvaret från 1994/95. 1995 inrättade Räddningstjänsten Burlöv en ny, modern räddningsstation i de gamla järnvägsverkstädernas lokaler (Rössels) och senare Saabs bilfabrik vid Lommavägen. Den invigdes den 18 oktober. 2005/2006 bildade man räddningstjänstförbund med Malmö, Lund, Kävlinge och Eslöv. Malte Målares hjälm från tiden i Åkarps Frivilliga brandkår. Foto: Mikael Mennerberg

Inom Burlövs kommun fanns och finns ett antal industribrandkårer. Malmö Sockerbruks AB SSA Svenska Sockerbo- laget AB Danisco AB Nordic Sugar AB Förutom olika fasta och mobila enheter hade man först en handkraftspruta och senare några olika brandbilar. Nordsjö Färg/ AkzoNobel Fasta och mobila enheter samt ett par specialfordon.

Burlövs kommun 1883 bestod socknen av byarna Arlöf, Burlöf, Sunnanå, Åkarp och Tågarp. Det fanns två kvarnar (Burlöfs och Kronotorps), två tegelbruk (Åkarps och Tågarps), ett sockerbruk (Arlöfs, ägt av Malmö Sockerfabriks Aktiebolaget) samt två jernvägsstationer (Arlöf och Åkarp) utmed stambanan Malmö - Lund. Sockerbolaget hade 1880 anskaffat en handkraftspruta för 8 man från Ljusne Mekaniska Verkstad. Den finns idag på Malmö Museer, se bilden till höger. 1896 brann sockerfsbriken ner. 1903 anskaffade Burlöfs socken den första sprutan, en 12 mans handkraftspruta. Den placerades i ett skjul invid Burlövs gamla kyrka men ansågs stå för långt ifrån tätorten Arlöv.